Okej att göra misstag
Misstag händer alla, men varför ska vissa bli hårdare staffade än andra fast man gjort lika mycket fel?
Det förlåts för lite men ändå så är det ju inte så att vi ska stå och ta emot skit. Vi alla är bara människor och alla gör sina misstag det är inget man kan komma undan här i livet.
Jag vet att vissa saker man göra följer med en resten av livet medans andra glömms bort. Men hur ska vi då göra om vi har gjort något som vi verkligen verkligen ångrar och vill bli förlåtna och kunna gå vidare? Vem är det som bestämmer att vissa saker ska man bli påmind om hela tiden?
Jag tycker att vi ska försöka sätta oss in i situationen och tänka på hur det hade varit om det hade inträffat en själv. Vad hade man själv velat? Alldelens för många glömmer bort att man kanske borde tänka lite extra ibland innan vi säger något. "Är det här verkligen något som inte går att förlåta för eller kan jag försöka för hans/hennes skull?" Jag tror att dem flesta skulle kunna må mycket bättre idag om vi hade sluppit vara rädda för att inte bli förlåtna och accepterade av andra. Om vi istället visade varandra, dem som finns i våran närhet att det är okej att göra misstag och att vi älskar dem iallafall, hade vi mått bättre då? Alla måste få göra våra misstag och ändå kunna gå vidare.
Det förlåts för lite men ändå så är det ju inte så att vi ska stå och ta emot skit. Vi alla är bara människor och alla gör sina misstag det är inget man kan komma undan här i livet.
Jag vet att vissa saker man göra följer med en resten av livet medans andra glömms bort. Men hur ska vi då göra om vi har gjort något som vi verkligen verkligen ångrar och vill bli förlåtna och kunna gå vidare? Vem är det som bestämmer att vissa saker ska man bli påmind om hela tiden?
Jag tycker att vi ska försöka sätta oss in i situationen och tänka på hur det hade varit om det hade inträffat en själv. Vad hade man själv velat? Alldelens för många glömmer bort att man kanske borde tänka lite extra ibland innan vi säger något. "Är det här verkligen något som inte går att förlåta för eller kan jag försöka för hans/hennes skull?" Jag tror att dem flesta skulle kunna må mycket bättre idag om vi hade sluppit vara rädda för att inte bli förlåtna och accepterade av andra. Om vi istället visade varandra, dem som finns i våran närhet att det är okej att göra misstag och att vi älskar dem iallafall, hade vi mått bättre då? Alla måste få göra våra misstag och ändå kunna gå vidare.
Kommentarer
Trackback