Cecilia

Du hjälpte mig förra gången. För två år sen fanns du här, du hjälpte mig att ta mig vidare, att komma upp från mörkret. Men nu? Då hjälpte du mig därifrån men nu har du fört mig tillbaka... Nu finns du inte här och hjälper mig... Tårarna rinner och allt du tänker på är DIG!! Nå F*N vet jag att det är svårt för dig!!!! Men du lovade, jag trodde på dina ord!! Du förstår inte hur det är för mig. Du får mig att blotta alla mina tankar och känslor. Som senast igår, jag berättade hur det var, vad jag hade försökt göra för att det inte skulle bli så här. Och det som du säger då är "om du hade sagt det tidigare hade jag försökt". Men varför då men inte nu? Jag förstår inte och du vill inte förklara för mig. Allt du säger är bara att du inte orkar, att du inte vet.

Varför lovar du att du inte ska ge upp? Att vi ska försöka senare i sommar? Att du skulle prata med mig när det var svårt? VARFÖR lovade du allt det för mindre än en vecka sen och redan brytit det? Jag förstår inte! Är jag dum som inte förstår varför. Jag vet att du är sårad, men vad är inte jag då? Aldrig har någon fått mig att gråta så här mycket. Aldrig har någon krossat mitt hjärta så här...

Ett j'vla misstag och du kan inte ens försöka. Ett misstag och allt är förstört. Mitt liv blir aldrig likt igen...