Måndag 28 juni

Jag lutar mig bakåt och tar det lugnt.

Får se vars jag hamnar, vars livet för mig. Jag vet inte hur morgondagen kommer se ut. Och för första gången på länge så är jag inte orolig. Jag tänker inte för mycket just nu, jag tar ett steg tillbaka och ser vad som händer.

Jag kan inte styra allt och ha kontroll över allt. Jag är inte rädd eller orolig. Jag vet att det kommer lösa sig någon gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback