Tänk om... Jag vill inte tänka om!
Jag kan inte sluta tänka på att vi ännu inte vet något. Tänk om det är något farligt som är fel? Även om vi fick ett bra besked i veckan så är jag fortfarande orolig att det ska vara något annat hemskt. För läkarna förstår inte varför han inte blivit bättre på snart 6 månader. Igår fyllde han 37 år, han är inte ens gammal, så varför är han så här sjuk!?
Dem vet inte varför han blev så här sjuk, dem vet inte varför han inte mår bättre, dem vet inte ens... Börjar gråta när jag tänkte på att mamma sa "dem vet inte, tänk om han bara lever 15 år till..." om 15 år är han 52...
Från det att pappa blev så här sjuk har jag verkligen fattat att man vet aldrig med livet. Jag är rädd om honom mer än någonsin. För utan hans mediciner hade han inte överlevt och tanken är skrämmande. Han är inte nå friskare än för 6 månader sen då han blev inlagd på sjukhuset. Och att dem dessutom hittat nå förändringar på lever som dem måste undersöka så det inte är något farligt.
Jag levde förut mitt liv med tanken "det händer andra inte mig" men dem senaste åren har jag verkligen varit tvungen att sluta tänka så, det kan hända mig.
Dem vet inte varför han blev så här sjuk, dem vet inte varför han inte mår bättre, dem vet inte ens... Börjar gråta när jag tänkte på att mamma sa "dem vet inte, tänk om han bara lever 15 år till..." om 15 år är han 52...
Från det att pappa blev så här sjuk har jag verkligen fattat att man vet aldrig med livet. Jag är rädd om honom mer än någonsin. För utan hans mediciner hade han inte överlevt och tanken är skrämmande. Han är inte nå friskare än för 6 månader sen då han blev inlagd på sjukhuset. Och att dem dessutom hittat nå förändringar på lever som dem måste undersöka så det inte är något farligt.
Jag levde förut mitt liv med tanken "det händer andra inte mig" men dem senaste åren har jag verkligen varit tvungen att sluta tänka så, det kan hända mig.
Kommentarer
Trackback