Cecilia

Du kommer när jag inte vill ha dig här. Du försvinner när jag ber dig stanna. Varför kommer du när jag vill vara ensam och klara allt själv. Men när jag behöver dig så lämnar du mig. När jag ber dig att stanna så går du din väg. När jag skriker åt dig att dra så stannar du bara kvar. Har aldrig haft dig och vart lycklig samtidigt. Du kommer tillbaka till mig när jag är glad och mår bra. Men när du kommer tillbaka till mig och vägrar lämna mig så faller jag ner i mörkret. När du är hos mig så lever jag där nere, nere i mörkret. Du skrämmer mig. Jag vet inte hur jag ska hantera dig. Har försökt flera gånger att finna en väg mellan dig och lyckan. Hur hittar man den vägen?

Jag ser dig varje dag. Jag ser i dina ögon att du har en hemlighet ingen vet om. Ingen utom du. Nåt du inte vågar eller kan berätta. Alla tror du är nån men du gömmer dig bakom ett skal. Du är så fin och underbar. Varför får inte fler se ditt rätt jag? Jag ser nåt i dina ögon. Nåt som skrämmer mig. Nåt stort och nåt svårt. Du bär på en sorg. En hemlighet. Och jag vet att du inte kommer prata om det. Men du ska veta att jag alltid finns här för dig. Jag lyssnar alltid på dig, vad det än är du vill prata om. Du är den enda som fått mig att känna så här. Du har en speciell plats i mitt hjärta. Du betyder för mig. Och kommer alltid ihåg att jag kommer aldrig lämna dig.