Vill inte ha det så här...
Kommentarer, 0st11 månader <3
Ska iväg på ledarutbildningen snart, så då blir det att vara där hela kvällen.
Varför ska det bli så mycket bråk? Jag har tänkt och jag avskyr verkligen det, jag lovar jag ska försöka att inte bli så sur och sånt. Det är ju bara onödigt :P
Jag älskar dig <3
Idag är det 11 månader för älskling och mig :D och det innebär att det bara är en månad kvar till ett år. Fan vad roligt! För att år sen träffade jag en kille som är den bästa, som fick mig att orka ta itu med mina problem. Den dagen förändrades mitt liv totalt och jag har aldrig varit lyckligare <3
Får damp, det går inte att lada upp bilder :(
Helgen
Imorn blir det att stiga upp tidigt, ska vara tio i gammelstan och jobba och slutar halv sju. Men det blir inte så jobbigt eftersom det är konfaledare :) sen ska jag om jag hinner se älskling match mot notas som börjar halv sju då jag slutar men den är inne i stan. Sen blir att dra hem till honom, har inte vart hos honom på två veckor! Lång tid för mig :P
Det känns som om det där hålet inom mig fylls när jag pratar med dig. Jag vet att hålet kommer alltid finnas men du gör det lite mindre. Du vet inte det, men jag är faktiskt glad över att du finns, och vill prata med mig.
Idag och igår
Typ första gången jag skriver på morgonen :P Har sovmorgon idag, men David sov här i natt och han började 8.15 så då blev det ju ändå att gå upp tidigt. Jag älskar den här veckan ^^ Får träffa David alla dagar utom i tisdags och det händer ju aldrig annars när det är skola. Ikväll ska vi träna till Jesus Christ. Får se hur det går eftersom jag knappt har tränat något alls :D
Var och såg på Davids innebandy träning igår, ganska kul det var ett tag sen sist jag var och kollade. De tränade med damlaget så det vart ju lite fler där nere på planen. Men sen när vi kom hem var klockan redan halv elva så det blev inte så mycket att göra, vi kröp ner i sängen och såg på tv :D mysigt. Älskar när han ligger och håller om mig<3
Jag kanske, men jag vet inte, men kanske så har jag börjat smått förlåta dig. Eller jag vet inte om jag kan säga förlåt men ändå så är det de. Det kändes så igår iaf. Jag försökte prata med David om det igår men han var så trött så tar det väl en annan gång.
Får se när om jag skriver senare.
20/1-09
Förlåt mig. Det var inte meningen att det skulle bli såhär.
Jag vill att allt ska vara bra igen.
Jag tänker på det hela tiden. Jag vet att det här inte är slutet för oss, men ändå så är jag så orolig för vad som kommer hända. Jag vill att du ska veta hur mycket jag älskar dig, hur mycket du betyder för mig. Du har verkligen förändrat både mig och mitt liv så fruktansvärt mycket. Utan dig hade jag aldrig blivit lycklig, utan dig hade jag inte vart den jag är idag.
Du är mitt allt. Du är den enda jag behöver.
Förlåt älskling<3
Today
Jag försöker och försöker,
men gör allt bara värre.
Jag vill känna att jag räcker till,
att jag fortfarande är den jag var igår.
Man vet inte allt om alla
Ska det kännas så här?
Ska allt vara så här svårt?
Varför blir det aldrig som jag har tänkt?
Det finns så mycket som ni inte ser. Jag vet inte ens själv alltid vem jag är. Jag som visste vem jag var, hur jag mådde och vad jag ville. Men nu vet jag inget igen känns det som. Jag vill vara den där självsäkra, orädda, självständiga personen men det är jag inte. Jag är rädd för jag vet inte vad som kommer hända. Jag känner mig stressad hela tiden och har svårt att sova på grund av saker jag är orolig över, kan ligga och tänka på hur jag ska lösa något eller hur jag ska hinna med allt.
Vi håller på att lära oss om försvarsmekanismer i skolan. Jag känner igen mig så mycket. T ex. men beter sig kanske tuff men är egentligen rädd. Alltså, man vill inte visa vad man känner så man beter sig tvärtemot.
Jag kom och tänkte på det ikväll. I högstadiet kunde jag ta plats och var väldigt utåtriktad och kaxig men egentligen var jag rädd och osäker. Och nu, jag är "blyg" som en del anser men egentligen vill jag bara att ni ska acceptera mig och ge mig en chans att visa vem jag är.
Döm mig inte, för du känner mig inte.
Ljug inte för mig, du har ingen andledning till det.
Ge mig en chans bara så kanske du kan hjälpa mig på traven till att hitta mig själv igen.
Nytt år ^^
Hade det jätte kul i stockholm, shoppade två dagar, hittade lite fynd :)
Efter att jag kom hem så har jag nästan bara varit hos David. Nästa gång man kan få vara med honom så mycket är ju först till sommaren :'( hoppas tiden går fort.
Nytt år, ny tag och en chans att börja förändra.
När det är ett nytt år bestämmer jag mig alltid för att försöka bli en bättre person och leva ett bättre liv. Sen hur mycket jag förändras beror ju helt på vad som händer under året men jag själv tycker att jag har blivit en helt annan person och en kanske lite bättre om man får säga det själv :P
David har lovat att försöka sluta svära så att jag kan sluta. Det låter omöjligt att inte svära men det funkar ganska bra och det är skönt att använda ett lite "finare" språk =D
Vad ska jag göra egentligen? Jag har tagit ett steg på vägen och än så länge har jag inte ångrat mig. Hoppas bara att jag slipper det, att jag inte behöver bli sårad och besviken. Mitt sorgsna liv är slut och försöker leva nu ett så positivt och lycklig liv jag kan. Jag tänker på det varje kväll innan jag somnar, varför skulle det hända mig? Jag är rädd för att jag har eller kommer göra nåt som jag kommer ångra väldigt mycket. Men försöker leva en dag i taget just nu tills jag kan se lite klarare på saken.
Nytt år och nya förväntningar. Det är nu som saker kan hända, förändras.
