She will be loved
Alla förändras flera gånger i livet. Jag förändrades drastiskt för 2,5 år sedan när jag blev kär. Men nu har jag förändrats mycket igen. Jag säger hela tiden att jag har förändrats mycket på så kort tid. Men på vilket sätt har jag egentligen förändrats på?
- Jag är glad hela tiden
- Mer impulsiv
- Mer framåt
- Jag har fått tillbaka min humor
- Jag gör det jag vill ist för att önska att det var så
- Framför allt så trivs jag med mitt liv
- För första gången trivs jag som singel
- Jag är lycklig
- Jag lever livet!
Det är viktigt att man inte glömmer bort vem man egentligen är. Alla förändras och det är bra så länge det inte blir en negativ förändring. Men i grund och botten ska man alltid vara den man är även om lite små detaljer ändras.
Jag tror att det är mest jag själv som ser förändringarna. Men jag har även fått höra av ett antal personer (som jag ändå inte är med allt för mycket) att jag är mycket gladare. Så det är något som dem i min omgivning har upptäckt.
Jag ÄLSKAR gymmet! Har alltid sett hur jag går upp och ner i vikt. Men som dem flesta har jag också kännt att jag skulle kunna gå ner lite. Men har som aldrig lyckats så bra. Men nu märker jag att enbart av att jag är på gymmet så blir jag inte så sötsugen på kvällarna och därför äter jag inte lika mycket onyttigt och därmed gått ner lite. Och det är så roligt att bara en lite sak kan göra så mycket. Jag känner att jag kan något! Jag kan visst, Jag blir starkare. Kilona ökar på gymmet hur underbart som helst!
Lev livet, du får inte en annan chans att göra om allt du hade velat göra.
Kommentarer, 0stI know what I want
Står helt på egna ben.
Lever livet!
I can't let you go...
I want you to hold me...
I want you to be mine...
Skönhetsidealet påverkar oss dagligen
Skönhetsidealet är det som de flesta vill leva upp till. Har idealet gått för långt? Tjejer i dag har stor press på sig. Vi ska kämpa och vara smart och duktiga. Ha bra betyg i skolan men ändå vara social och vara omtyckt av många. Vi ska festa och vara framåt. Men speciellt så ska vi vara snygga och smala. Men vem är det som avgör om man är tillräckligt snygg och smal? Modevärlden säger att man ska vara väldigt smal, storlek 32-34. Vi alla ser olika ut och de som är kanske omkring 160 dem kanske har dem storlekarna men om man är 175 måste man väl vara väldigt smal för att kunna ha dem storlekarna. Nästan alla tjejer tycker de behöver gå ner i vikt och bli smalare. Hur har samhället blivit egentligen när så många är missnöjda med sig själv? Jag anser att varför ska man vara så otroligt smal? Visst nå skulle jag kunna bli smalare men jag skulle aldrig kunna ha något i storlek 32-34. Och men jag lider inte för det.
Varför vill vi vara så smala? Är det för att modevärlden påverkar oss, är det grupptryck eller är det för att vi tror att killarna vill ha smala tjejer? Jag har hört av många killar att det faktiskt föredrar tjejer som har lite kurvor än jätte smala. Men sen så är det ju väligt individuellt vad man tycker. Men alla killar vill inte ha extremt smala tjejer. För det handlar ju inte bara om hur smala vi är, hur många tycker att de har fel bh-storlek? Det tror jag är väldigt många. De som har små vill ha stora och de som har stora vill ha små. Varför är vi aldrig nöjda med oss själva?
Vad är egentligen den perfekta kroppen?
I lost myself in us
Hur får man ett förhållande att funka? Hur mycket kan man kräva av sin partner? Är det så att om vi inte komunicerar med varandra så håller det inte. Har man ett dåligt sexliv håller det inte i längden. Litar man inte på varandra håller det inte. Det finns hundra olika saker som måste vara rätt för att det ska hålla. Men frågan är hur man får alla dem sakerna att funka.
För ett år sen trodde jag aldrig att min relation skulle ta slut. Allt var bra och rätt. Trodde jag. Men vad var det för fel mellan oss? Vad var det som inte stämde för oss? Jag har funderat på vad som gick fel och jag har kommit fram till att när man varit tillsammans i två år så är det inte samma nykära känslor där. Ömheten och det gulliga försvann. Vi tog förgivet att vi älskade varandra och det gjorde vi. Men det krävs ju även att man ska visa det dagligen och inte en eller två gånger i veckan. När man inleder en relation måste man vara beredd på att ge upp mycket för att det ska hålla. Man ska inte ge upp vem man själv är men mycket tid och energi och ibland måste man sätta sig själv åt sidan.
Igår kom en sida fram som har varit gömd långt inuti mig medans jag haft ett förhållande. Sidan försvann för 2,5 år sedan då jag gick och blev kär. Men den sidan av mig är spontan, rolig och framåt. Jag gillar egentligen den sidan och jag visade den för dig. Du började fundera och tyckte jag var konstig. Det var bara det att mitt jag börjar komma fram igen. När jag gick och blev kär så gav jag upp mycket för honom. Jag tyckte att det var positivt eftersom att jag blev till en bättre människa men jag glömde allt bra som jag gav upp.
Ett förhållande ska lyfta en inte dra ner en.
I wish,,,
Någonstans i livet förändras allt. Inget blir som det var innan.
Du sa, "Tänk om vi är tillsammans då? Jag vill inte bo så långt ifrån dig." Men tyvärr, jag stannar inte kvar. Det är mitt liv och jag har lärt mig att det jag trodde var äkta, det jag trodde skulle vara för evigt det är inte sant. Allt har ett slut och jag har ingen lust att stanna här bara för att jag har någon här. Jag vill då starta mig ett eget liv. Men tänk om jag flyttar och livet ändras drastigt. Skulle jag då vara nöjd? Skulle det duga för mig? Jag är inte säker.
Jag tänker då aldrig fästa mig vid någon lika mycket som jag gjorde tidigare. Det är ett misstag. I en början är allt bra, älskar varandra och ingen annan. Man tror att det kommer hålla, man tror man vet för att det finns ingen annan man vill vara med. Men tiden går och båda förändras och världen förändras. Det är inte för evigt. Det finns inget förevigt. Kärlek kommer och går så är det bara. Ingen idé att lägga upp hela ens liv för någon annans skull.
Ju mer jag tänker på allt så ju mer vill jag härifrån. Jag hade helst velat dra redan idag. Bara packa och dra dit man inte känner någon. Där man kan starta om. Här kommer det alltid finnas minnen, här kommer jag alltid komma ihåg vem vi var. Du förändrade mig när vi vart tillsammans och nu gör du det igen. Du påverkar mig fortfarande. Jag är din vän men jag vill inte behöva påminnas om hela tiden om hur underbart allt var. Är det fel av mig att tänka så?
Jag vill kunna stoppa tiden så jag kan få tänka efter ordentligt vad jag vill med mitt liv. Vad jag vill här och nu. Vill ha tid så jag kan få glömma allt som hänt. Men helst av allt vill jag ha tid så jag kan få ta redan på vad jag känner och vad jag ska göra nu.
Skapar sex problem eller löser det våra problem?
Jag har många gånger funderat varför så otroligt många förhållanden tar slut. Även de par som verkar så lyckliga och gjorda för varandra väljer att gå varsin väg. Är det så att det är svårt att vara i ett förhållande eller är det så att vi lessnar på varandra? Vad är den vanligaste anledningen till att förhållanden tar slut? Alla förhållanden har sina problem och alla bråkar. Men det viktiga är ju att ändå fortsätta visa sin kärlek och lösa sina problem. Är det så att vi ger upp för lätt? Att vi tänker att vi inte orkar ha det så, och går vidare. Men spelar det någon roll att vi flyr från det förhållandet, kommer vi ändå inte få ett nytt där det också finns problem?
Varför bråkar och gnäller vi på andra hela tiden när vi själv dagligen gör fel? Är det verkligen så svårt att släppa på saker och ting och därför påpekar vad andra gör för fel? Jag tänker bara att vi glömmer för lätt alla de bra sakerna, väger det inte upp mot det dåliga? Kämpa, det går! Självklart så ska man ju inte ta för mycket, men börja hos dig själv. Vad gör du för fel, vad är dina dåliga sidor? Börja med att försöka bättre dig själv istället för att påpeka hur alla andra ska vara.
Är det svartsjuka, sex och osäkerhet som ligger och gnager på de flesta förhållanden?
När man är liten känner de flesta sig säkra i sig själv, man tror man kan och vet vad man vill. När man är liten vet man knappt vad sex är. Då finns inte problemen där, då är livet en lek. Hade det inte varit underbart att leva lite som när man var liten? Känner er värdefulla och känna att ni kan! Vad som än händer så tro på att det går för jag vet att det gör det.
Strula runt med vem som helst? Nej tack.
Är dagens unga bara ute efter en sak? Det är ju vanligt att man hör att killar bara vill en sak, men ärligt talat så verkar det inte bara vara killarna som är det utan tjejerna också. Är det jag som är gammeldags som inte vill strula runt hur som helst? Är det jag som är annorlunda, bara för att jag inte känner för att gå och ligga med första bästa? Säger man nej, då är det över. Då blir det inget alls. Vad hände med att lära känna varandra, mysa och bli tillsammans innan man har sex? Är det jag som missat allt när jag haft ett förhållande, att jag inte hängt med i den utveckligen?
Sex är bara sex? Inte för mig, det är kärlek...
I'm moving on without you
Imorgon drar Moster och kusinen hem igen. Annars händer det inte så mycket imorgon.
Är det bara jag som tänker på hur saker och ting hade varit om jag gjort annorlunda? Om jag hade sagt "ja" istället för "nej". Eller om jag hade sagt "nej" iställer för "ja"? Är det jag som borde våga mer? Men samtidigt så känner jag att det är väl bättre att vara på den säkra sidan. Men ibland kan jag känna, vad kan hända? Jag kanske ångrar det jag gör, men jag kan ju även ångra det jag inte gör... Vad vart det här för inlägg egentligen?
Ser nu hur förvirrad jag är...
Känner inte igen mig själv när jag är med dig :)
Något säger mig att jag kan så mycket bättre :D
Är förvånad över att jag tar allt så bra som jag gör. Men det är faktiskt mycket skönare att inte ha någon än att ha ett dåligt förhållande. Nu kan jag göra precis vad jag vill :)
Igår spenderade jag kvällen på porsön. Det var riktigt trevligt måste jag säga. Jag märker att sommaren har förändrat mig. Endel av mina sidor som jag hade förut men som försvann när jag fick ett förhållande har kommit tillbaka och endel av mina dåliga sidor är borta, (vilket är väldigt bra).
Nämen, kvällen var bra och det är skönt att jag kunde vara den jag vill vara :)
