Cecilia

Har nu äntligen gjort samhälls uppgiften som skulle in i dag. Som vanligt gör jag allt i sista sekund. Jag är hopplös på det. Men samtidigt så kanske det inte är så konstigt att den blev gjord så sent. Hade franska prov i måndags så hela helgen har jag pluggat, hela helgen. Och i dag hade vi LPL prov. Hade dock inte pluggat direkt mycket. Men jag prioriterar iallafall prov :)




Känner mig lite som på bilden. Tungt med allt skolarbete som ska göras. Pennan känns så extremt tung just nu.
Men nu så är det äntligen lov! :D
Imorgon blir det stan med David, slösa pengar :)

idag var det frilufsdag. trots att vi inte behövde vara ute idag enligt våran mentor så klev jag upp och kl. 9 var jag redo att börja gå på isen. Det var inte så mycket folk som det var förra året men det var ganska skönt för då var det lättare att komma iväg snabbt. Det tog bara en timme att gå runt och dessutom var vi tillbaka bland de första av de som gick. Det var en hel del som åkte skridskor som var ganska så snabba :) Det var fint väder och inte speciellt kallt. Det var -23 men ändå tyckte jag att det var varmt när vi gick. Efteråt när vi kommit hem så kändes det skönt och jag var pigg och glad.

Tog chansen att gå ut och röra på mig. Kanske inte speciellt ansträngande men det var väl ändå bättre är att ligga hemma och sova.

Jag vet inte vem jag är utan dig. Jag vet inte.. Två år tillsammans snart och det skrämmer mig att jag har blivit så osäker. jag har blivit så beroende av dig och det skrämmer mig. Är så rädd för att bli sårad, lämnad. Jag vet att du säger att jag inte behöver vara det men jag kan inte låta bli, förlåt. Jag kan ibland känna att det skulle kanske vara bra för oss att vara ifrån varandra ett tag just för att hitta sig själva igen, vara med kompisar igen. Men hur skulle det sluta? Det vill jag inte ens tänka på.

Förlåt, men jag vet inte alltid vad jag vill. Jag vet att du inte kommer läsa det här och det är kanske just därför som jag skriver det här. Det skulle nog såra dig.

Alla bråken tar så på mig, det är så mycket att tänka på hela tiden. Jag har inte ork att bråka jag känner bara för att lägga mig i sängen och aldrig gå upp igen. Verkligheten är jobbig och skrämmande då vi inte vet vad som kommer hända i framtiden. Om jag ändå visste hur jag skulle göra för att hitta vem jag är utan ett förhållande men samtidigt ha dig..